Nobelmuseets Vänner 20 år

Bakgrund

Det hela börjar med Björkborn. Alfred Nobel köpte herrgården 1894 som en del av förvärvet av Bofors AB, som då hette Bofors-Gullspång AB. Alfred Nobel hann tillbringa ett par somrar på Björkborn innan han avled i alltför tidig ålder 1896. Vi känner till allt som sedan hände med testamentet och hur det slutligen lagfors i Karlskoga, där Alfred Nobel på grund av sina ryska hingstar ansågs haft sin hemvist vid sin död.

 Björkborn efter Alfred Nobel fortsatte att vara bostad åt först Ragnar Sohlman och senare åt hans son Sverre R:son Sohlman, som var bruksdisponent i Bofors AB 1956-1965 och därefter styrelseordförande 1966-1974.

Tanken på ett Nobelmuseum i Karlskoga hade väckts då och då genom åren och intressant är att läsa ett internt meddelande från  Direktör H. Nordqvist ställt till Disponent Sohlman den 4 mars 1959 där Nordqvist uttalar sig om ett omfattande förslag han fått om att tillvarata kopplingen mellan Nobel, Bofors och Karlskoga.

 ”...Om alla Nobelpristagare med hustrur, barn, managers och pressfolk skall komma hit i samband med Nobelhögtidligheterna, kommer det i varje fall att bli turistliv för Herr och Fru Sohlman, för att inte tala om Bofors Hotell.

Trots allt ligger det något i tanken och själv har jag bl. a. funderat på om det inte skulle ligga något i,  att när Du en gång tröttnat på Björkborns Herrgård – före eller efter pensionsåldern – den kunde göras om till något slags museum över Nobel, eftersom väl bostaden i framtiden knappast kan komma att bli direkt erforderlig vid sidan om alla andra överdimensionerade bostäder vi har. Jag kan ju återfå handlingarna, när Du njutit av dem.”

Och så blev det efter ännu en tid som bostad. 1978 invigdes Nobelmuseet på Björkborn med Bofors AB som huvudman och den 4 juni 1982 bildades Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn av Bofors AB, Karlskoga kommun och Nobelstiftelsen. Tre av eldsjälarna bakom tillkomsten av museet bör nämnas, Kristina Winberg, Artur Grell och museichefen Gertie Ågren.

Varför en vänförening?

Vänföreningen Alfred Nobels Björkborn bildades formellt den 15 maj 1987. Av arkivhandlingar framgår att en informell vänförening existerat redan tidigare utan stadgar och egen identitet. Denna förening bildades enligt muntlig uppgift redan 1982 av Kristina Winberg, Gertie Ågren, Gunna Caspersson, Bert Henning och Eric Ola Olsson. I ett odaterat ”upprop” från slutet 1986 eller början 1987 till såväl privatpersoner som organisationer och företag skriver Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn att den vill ”ge verksamheten en bredare och djupare förankring” genom ”bildandet av en stödorganisation – Vänföreningen Alfred Nobels Björkborn. Föreningens uppgift skall vara att ekonomiskt stödja museets utveckling. Det är vår förhoppning att vänföreningen skall spela en central roll för det stora intresse för Alfred Nobel, som vi vet finns förankrat i Karlskoga men också i hela Sverige och världen över.”

I ett annat arkivdokument anges som målsättning för vänföreningen att aktivt stödja Nobelmuseets utveckling genom

• Marknadsföring av museet
• Aktiviteter och programverksamhet
• Fortlöpande förnyelse av museet
• Införskaffande av föremål
• Initiativtagande till olika utvecklingsprojekt

och att all planering och verksamhet sker i intimt samarbete med Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn.

Knytningen till Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn

Vänföreningen tillkom på initiativ av stiftelsen och museichefen Gertie Ågren ingick i vänföreningens styrelse, först som både sekreterare och kassör och därefter från 1992 som verkställande ledamot. Knytningen till museet framgår också av det ovan sagda och av det faktum att stiftelsen (d v s Nobelmuseet) enligt vänföreningens stadgar, då och nu gällande, är ”universalarvinge” om föreningen upplöses. Vänföreningen behövdes som lokal idéspruta, bollplank och delvis verkställande organ för museet. Dessutom var det ovärderligt att på detta sätt knyta en större personkrets till museet.

Stadgar

De första stadgarna antogs den 15 maj 1987 vid föreningens första årsmöte. De har sedan reviderats dels den 27 mars 1996 och den 16 oktober 2003. Vid första revideringen ändrades formellt föreningens namn till Nobelmuseets Vänner, ett namn som då hade använts redan från slutet av 1993. Vidare fastställdes att museichefen skulle delta i styrelsearbetet som adjungerad ledamot. Troligen var detta en följd av att Gertie Ågren slutade hösten 1995. I andra revideringen ändrades antalet styrelseledamöter och suppleanter samt utgick passusen om museichefens deltagande som adjungerad ledamot. Museichefen deltar därför numera som museets representant.

Styrelse och ordförande

Medlemsavgift.

Vid bildandet av föreningen 1987, och även tidigare, var medlemsavgiften 50 kronor för enskild och 100 kronor för familj. Företag och organisationer betalade 300 kronor. Idag betalar enskild 100 kronor och familj 150 kronor och föreningen har inga företag eller organisationer som medlemmar på årsbasis, även om avgiften 300 kronor formellt kvarstår. Företagen och organisationerna är istället ständiga medlemmar mot avgiften 5000 kronor. Fysiska personer kan idag bli ständiga medlemmar för 1000 kronor för enskild och 2000 kronor för familj, ett pris som gällt från starten.

Ekonomisk redovisning

Under de första åren redovisades vänföreningens resultat som en post i stiftelsens resultaträkning. I maj 1989

diskuterades frågan om separat redovisning av vänföreningen och redan från samma år finns en sådan. I ett protokoll från 14 februari 1989 meddelas att en dator anskaffats till museet för bl a bokföring och medlemsregister.

Logotype och medlemsnål

Föreningens logga ritades av Lars Eklund, Örebro, en av våra hedersmedlemmar. Den visar Alfred Nobel i profil med Björkborn i bakgrunden. Texten runt var alltså från början ”VÄNFÖRENINGEN ALFRED NOBELS BJÖRKBORN” men ändrades 1993 till ”NOBELMUSEETS VÄNNER”. I Nobelvännen 3/1993 meddelades att Lars Eklund arbetat om loggan till nuvarande utseende. En kuriositet i sammanhanget är att Nobelvännen  2/1988 har den nya loggan, medan den gamla återkommer igen i nr1/1989 och är med ända till och med nummer 2/1993.

Medlemsnålen, också designad av Lars Eklund, beställdes första gången 1988 och delades ut kostnadsfritt till medlemmarna. Den har därefter nybeställts två gånger i det nya utseendet efter namnbytet. Föreningen är dock inte lika frikostig längre mot medlemmarna utan tar ut 25 kronor för nålen, en ren självkostnad.

Medlemmar, fysiska personer

Redan första verksamhetsåret samlade föreningen 275 enskilda medlemmar, av vilka naturligtvis många redan var med i den tidigare informella föreningen. På årsmötet 1992 rapporterades153 enskilda och 138 familjer som medlemmar och på årsmötet 1993 164 enskilda och 150 familjer. 2007 års medlemsregister upptar 140 enskilda personer och 94 familjer.

Medlemmar företag/organisationer

Från början hade vänföreningen en särskild företagsgrupp inom medlemskretsen. Antalet företag/organisationer  var mellan 50 och 60 stycken. Denna grupp kallades till särskilda träffar. Den 8 november 1989 till exempel kallades gruppen till frukostmöte på Björkborn med nobelkoncernens chef Anders G Carlberg. Ett 30-tal företagare från alla branscher deltog. En uppgift säger att styrelsen vid något tillfälle beslutat att inte längre ha företag/organisationer som årsmedlemmar. Uppgiften verifieras av att denna medlemsgrupp  försvunnit. Den 13 jan 1988 anmälde sig Odd Fellow Logen N:o 124 Alfred Nobel som medlem i vänföreningen. Odd Fellow var den sista återstående årsmedlemmen i kategorin företag/organisationer när de år 2005 lämnade oss. De 12 företag/organisationer som idag är medlemmar är antingen ständiga medlemmar eller hedersmedlemmar. De två senaste företagen som ständiga medlemmar är Bharat Forge Kilsta och Ericsson-koncernen.

Hedersmedlemmar

På första årsmötet 1987 utsågs följande personer som hedersmedlemmar:

Sven G Nobel

Ragnar Sohlman

Kristina Winberg

Giovanni Lotti, San Remo

Alla är nu borta och nitton nya namn har tillkommit. Namnen finns i den årliga matrikeln till medlemmarna och omfattar både personer och företag. Hedersmedlemskap kan föreslås av styrelsen för den som gjort föreningen extraordinära tjänster. De två senaste hedersmedlemmarna utsågs 2007 och de är Peter Sundh, för sin formidabla gestaltning av Alfred Nobel, och Anders Bárány, professor och vice chef för Nobelmuseet i Stockholm, för sitt mångåriga och engagerade stöd för vår verksamhet i Karlskoga.

Medlemmar övrigt

Av 246 registrerade adresser i medlemsregistret år 2007 har 174 postnummer 691xx d v s med postadress Karlskoga eller Granbergsdal. Övriga 72 är spridda över landet med övervikt för Stockholm med kranskommuner och ett tiotal  av dem är bosatta utomlands i Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Monaco, Tyskland och Österrike.

Verksamhet

I såväl de ursprungliga som de nuvarande stadgarna föreskrivs som föreningen uppgift, mål och syfte följande:

”Föreningen Nobelmuseets Vänner har till uppgift, att genom såväl ekonomiska som praktiska insatser medverka till Nobelmuseets i Karlskoga fortsatta drift och utveckling. Föreningen skall vidare initiera, främja och deltaga i aktiviteter som leder till ökade kunskaper hos allmänheten om Alfred Nobels Björkborn.” I ett styrelseprotokoll från 1987 läser vi: ”Övriga arrangemang diskuterades. Utställningar, konserter och andra kulturella evenemang bör kontinuerligt äga rum på Björkborn.”

Nobeldagen

Ett av de från början främsta evenemangen var Nobeldagen. Nobeldagen den 10 december började med fackeltåg från Örncenter till Tingshusparken med högtidligt tal och kransnedläggning. Därefter gavs en konsert antingen i kyrkan eller på Bregårdsskolan. Samarbete skedde redan från början med Rotary-klubbarna och Odd Fellow och senare involverades även Svenska Kyrkan och Karlskoga kommun. I ett protokoll från den 4 november 1992 läser vi: ”Beslöts att införa som en tradition att fira Nobeldagen den 10 december varje år. Fackeltåg från Örncenter till Nobelbysten och Konsthallen. Sammanhållande blev Ola Olsson. Rotary och KT var villiga sponsra annonsering.”

Från 2002 har efterföljande konsert utgått och förra året 2006 flyttades evenemanget till Björkborn för att bereda firandet en lugnare miljö och med möjlighet att använda Björkborns lokaler vid otjänlig väderlek. En identisk Nobelbyst finns ju på Björkborn. Denna nyordning kritiserades, särskilt av äldre medlemmar, som tycker att traditionen med Tingshusparken inte får brytas. Föreningen har lyssnat på kritiken och ändrat tillbaka till Tingshusparken från och med i år 2007.

Nobelbalen

Nobelbalen gick av stapeln första gången den 15 augusti 1987 med omkring 175 gäster.

Den andra Nobelbalen ägde rum på Hotell Alfred Nobel den 22 oktober 1988 med dans till Leif Kronlunds storband (precis som på Stadshuset) med omkring 200 gäster. Hedersgäster var representanter för Karlskogas nordiska vänorter Ålborg, Fredrikstad och Riihimäki.

Nobelbalen 1989 hölls den 21 oktober , på Alfred Nobels födelsedag, för omkring 80 gäster. Man dansade till Whisperings orkester. Landshövding Sigvard Marjasin med fru deltog, då ny ordförande i Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn.

Baler arrangerades också 1990-1995 med undantag för 1994 då den blev inställd på grund av för få anmälda. Ofta har representanter för Karlskogas olika vänorter deltagit. Efter 1995 har Nobelbalen inte arrangerats som ett eget evenemang utan endast i samband med annat firande som vid Nobelprisen 100 år 2001 och vänföreningens 20-årsjubileum i år.

Valborgsmässofirande

Det idag största evenemanget, i varje fall publikmässigt, är Valborgsmässofirandet som inleddes 1994. I ett protokoll från 2 juni 1994 skrivs: ”Musikskolans kör medverkade. Arrangemanget upplevdes positivt men kan bli bättre med smärre justeringar. Bör ses som början till en tradition.”

Och en tradition blev det. Nu samlar firandet i runda tal 3000 personer varje år som lyssnar på vårtal, körsång och musik. Medarrangörer är Kulturskolan och Rädda Barnen.

Övriga evenemang

Andra evenemang i Karlskoga har varit Nobelveckor, Nobeldagar, medlemsträffar, konserter, parkträffar, luciafirande, Christmas Carols, Sköna Söndag, utställningar mm. Här följer några exempel.

I år arrangerades en Nobelvecka 18-23 september för att manifestera vänföreningens 20-årsjubileum. Organisatör var ordföranden Marita Olén-Widenberg, som i samarbete med konsertföreningen, kommunen, teaterföreningen Lyset och många andra genomförde ett mycket imponerande och uppskattat program.

 För 20 år sedan, närmare bestämt den 9-15 augusti 1987 var det Nobelvecka i Karlskoga med Centrumföreningen, Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn och Karlskoga kommun som arrangörer. Den 17 augusti uttalar sig Gertie Ågren om den veckan . ”Det har varit lite upp och ner, kanske borde vi koncentrera det hela till tre dagar istället för en hel vecka. Det kan bli långdraget och för få aktiviteter.” Regnet bidrog också till ett sämre resultat och gjorde att många aktiviteter fick ställas in.

Under tre Nobeldagar i juni 1988 firades Nobelmuseets 10-årsjubileum med musikprogram och grillfest i herrgårdsparken.

Medlemsträffar på Björkborn har i allmänhet arrangerats på hösten eftersom vårens aktivitet har varit resor. Till dessa träffar har engagerade, kunniga och intressanta föredragshållare inbjudits att tala. Den senaste i raden var Dan-Åke Widenberg som på höstmötet 2007 berättade om Bharat Forge Kilsta  och dess framgångar i segmentet formpressat smide. Dan-Åke är bolagets VD.

En tradition som brutits är luciafirandet på Björkborn, som började den 13 december 1987 och pågick under en följd av år. Istället har en ny tradition skapats med Christmas Carols som i år arrangeras för fjärde året i följd, de två första åren på Björkborn men i fjol och i år på Musikpalatset för att nå en större publik. Christmas Carols kan beskrivas som en musikalisk cocktail med hög julfaktor i scenografi och framförande. Marita Olén-Widenberg står för idé och regi. Hon stod också bakom Sköna Söndag på Björkborn, som arrangerades tolv söndagar i rad vintern 2005 med stor publiktillströmning.

Parkfester anordnades på Björkborn somrarna 1992-1994 med inslag som dragspelsmusik, tipspromenad, tombola och ponnyridning. Gratis buss erbjöds från centrum.

Exempel på utställningar är ”Svenska Nobelpristagare i Fred” 1992 och en konstglasutställning 1994 i det nyrenoverade laboratoriet.

En annorlunda kväll på Björkborn hade man den 11 september 1991. Då var det Värmlandsafton med nävgröt och fläsk och kåseri av Gunnar Hatt.

Ett samarbete med skolan i projektet Snilleblixtarna har resulterat i bland annat en utställning i Konsthallen år 2005 på Nobeldagen , där ”de som är små men tänker stort” visade sina uppfinningar.

Ekonomiskt stöd till Nobelmuseet

I vänföreningens uppgift ingår som nämnts att ekonomiskt stödja museet. Genom åren har flera hundra tusen kronor anslagits för inköp av inventarier och föremål eller som bidrag till renoveringar. Redan första året 1987 köpte föreningen diverse inventarier för 17000 kronor för komplettering av Nobelmuseets interiör.

Några andra exempel:

Projekt

Vänföreningen har under åren drivit många projekt. Redan från början drevs projekten ”Nobelbyst vid Björkborn”, ”Musikestraden” och ”Museets interiör”. Andra projekt var ”Flyttning av Nobelbysten på Torget till Tingshusparken” (1990), ”Kaffestugan” (1991), ”Modernisering av laboratoriet” (1992) och ”Teknikhuset” (senare Fiffiga huset) 1992. I det följande redogörs för projektens gång och deras utfall.

Nobelbysten vid Björkborn

Följande är saxat ur styrelseprotokoll:

17 februari 1988: John Waller (ansvarig för projektet) har tillskrivit skulptören Christian Erikssons släktingar för att få reda på var gjutformen kunde finnas och för att erhålla medgivande att tillverka en ny. Medgivande behövdes dock ej då upphovsmannarätten gått ut.

20 april 1988: De gamla gjutformarna till Christian Erikssons byst av Alfred Nobel är förstörda. Bergmans Gjuteri bör kunna göra en avgjutning och framställa bysten.

9 september 1988: Kostnadsförslag har erhållits på bysten. Avgjutning av bysten på torget skulle kosta 15000 kronor och en sockel 10000 kronor. Bidrag skulle sökas hos vänföreningens medlemmar.

9 november 1989: John Waller rapporterade att bysten är beställd hos Bergmans Gjuteri. Diverse sponsorer har bidragit med 16000 kronor. Beräknad kostnad 40000 kronor. Olika förslag till placering diskuterades och invigning bestämdes till första söndagen i juni 1990 när Nobelmuseet öppnar för säsongen.

Invigningen blev dock inte första söndagen utan första fredagen. I Nobelvännen refererades den  så här: ”Fredagen den 1 juni 1990 var en stor dag för Nobelmuseet. Då invigdes Christian Erikssons byst av Alfred Nobel i Björkbornsparken av Björkbornsstiftelsens ordförande, landshövding Sigvard Marjasin.” Bysten gjöts alltså av Bergmans Gjuteri och granitsockeln kom från Bäckmans Stenhuggeri i Karlstad och det hela var en gåva från vänföreningen.

Om placeringen skrev museichefen Tina Svanberg-Lundgren i Nobelvännen 1/2002: ”Ett konstverk av hög klass som vi själva äger är bysten av Alfred Nobel. 1996 lät vi flytta fram den från herrgårdens baksida till en mer central plats på gårdsplanen, så att den möter besökare som kommer upp mot herrgårdsbyggnaden. Den är gjord av Christian Eriksson.”

2006 flyttades bysten ännu en gång till den högra sidan av uppfarten, där vänföreningen anser att den står helt fel.

Musikestraden

Musikpaviljongen diskuterades på styrelsemöte den 9 september 1988 varvid framgick att arkitekt Bertil Jansson nu överlämnat kompletta ritningar och att sponsorer måste sökas. Offerter på byggnationen skulle också begäras. I protokoll den 28 november 1988 meddelas att Bergslagsskolan ställer sig positiva till att bygga paviljongen förutsatt att de får experthjälp från någon byggfirma.

Vidare framgår i protokoll från den 6 september 1989 att fem stora företag i Karlskoga tillfrågas om ett bidrag på 30000 kronor vardera. Paviljongen kostnadsberäknas till 150000-200000 kronor. Namnet Kristina-Paviljongen föreslås för att hedra Kristina Winbergs minne.

Sponsorbrev skickas 1989 angående musikpaviljongens finansiering. Den 23 augusti 1990 fanns fyra sponsorer á 30000 kr. Ambition var att paviljongen skulle stå klar 1 juni 1991. Anhållan om bidrag 200000 kr sänds till Nobelstiftelsen. Loa Falkman skulle kontaktas för eventuellt uppträdande vid invigningen.

4 juni 1991: Avslag från Nobelstiftelsen på ansökan om pengar till musikpaviljongen.

20 augusti 1991: Arbetsgruppen förstärks med Reino Hedman. Sponsorerna meddelas att fler måste till alternativt mera pengar.

8 oktober 1991: Anbud inkommit 295000 kr + moms, fler anbud inkommer därefter.

5 februari 1992: Musikpaviljongen diskuterades. Gertie Ågren föreslog att kontakt tas med sponsorerna för att omfördela pengarna till ett teknik-kemilab för barn. Inget beslut fattades.

Här var man alltså inne på att sponsorpengarna skulle användas till Fiffiga Huset istället. Hur det avlöpte har inte kunnat utredas, men Fiffiga Huset invigdes i alla fall den 1 april 1995. I slutet av 1995 dyker så frågan om musikpaviljong upp igen och nu diskuteras en mobil scenvagn. Alternativet avvisas dock av styrelsen som förordar en naturscen. Gertie Ågren påminner om att ritningar för en paviljong existerar.

Dags att förverkliga eller lägga ned projektet? Frågan har diskuterats i styrelsen och med kommunen. Vänföreningen hade ordnat nya sponsorer, som var villiga att bidra med 200000 kronor till uppförandet av en utomhusscen. Kommunen, som nu äger Björkborn med park, kunde dock inte ta på sig ansvaret och kostnaden för framtida underhåll  och därmed föll frågan.

Flyttning av Nobelbysten vid torget till Tingshusparken

Bysten flyttades 1991 och återinvigdes på Nobeldagen den 10 december av kommunfullmäktiges ordförande Gösta Reinholdsson. Vänföreningens kostnad för flytten var 2500 kronor. Kommunen stod för lika mycket.

Kaffestugan

Den 8 oktober 1991 meddelade Gertie Ågren att projektet med kaffestugan har tagits upp i kommunen. Reino Hedman håller i det. Den 12 november 1993 skrivs i protokoll att Kaffestugan renoveras f n, hoppas vara klar för invigning 1 juni 1994. Invigning skedde den  6 juni 1994 av kommunfullmäktiges ordförande Gösta Reinholdsson.

Modernisering av Laboratoriet

Ett renoverat laboratorium återinvigs den 6 juni 1994 av Nobelstiftelsens VD Michael Sohlman. Gertie Ågren skriver i Nobelvännen  att lokalerna nu är dubbelt så stora, vilket ger möjlighet att ställa ut dokument och föremål som inte visats tidigare samt att arrangera specialutställningar.

Fiffiga Huset

Teknikhuset omdöpt till Fiffiga Huset invigdes den 1 april 1995 av Monica Forsberg.

Museets interiör

Detta projekt har under åren nått många delmål men kan väl sägas pågå fortfarande om än i mindre omfattning.

Resor

Under de 20 år som gått har vänföreningen anordnat en mängd resor till både nära och avlägsna mål, de flesta med anknytning till Alfred Nobel. Resor har gått till San Remo och Villa Nobel (1991), där Alfred Nobel avled 1896 och till St Petersburg (1993) där hela familjen Immanuel Nobel bodde och verkade under lång tid.

Vidare har resor arrangerats till Paris (1994) där Alfred bodde länge i sitt hus på Rue Malakoff och hade sitt laboratorium i Sevran utanför staden.

Färden har också gått till Skottland  (2001) med besök i Ardeer, där Alfred Nobels dynamitfabrik låg (numera ICI). Där besöktes också The Big Idea, ett nytt teknik- och experimentcentrum i storformat med särskild Alfred Nobel-avdelning med utställning och detonationsteater. Ett stort millennieprojekt som tyvärr redan har gått i graven.

I Geesthacht nära Hamburg har platsen för dynamitfabriken i förorten Krümmel besökts (2004), där det också finns en livaktig förening som vårdar Alfred Nobels minne.

Återkommande resor har gjorts till Stockholm och alla Nobel-institutionerna där, senast våren 2007 då Nobelmuseum, Svenska Akademien och Vinterviken (Alfred Nobels första nitroglycerinfabrik) besöktes.

Vårresorna 2005 och 2006 gick till Skaraborg, där kulturskatter i Skara, Varnhem och Skövde studerades och till Kinnekulle, där natur och kultur möts i skön förening.

Nobelvännen

I ett styrelseprotokoll från den 14 augusti 1987 läser vi i §5a: ”En medlemsskrift diskuterades och det beslutades att ett enkelt medlemsblad ska utges två ggr per år, t ex i maj och november. En redaktionskommitté tillsattes bestående av Alf Bande, Algot Holmström och Sven Odby.” Genom en pristävling kom skriften att få namnet Nobelvännen, föreslaget av Rolf Lindelöf.

I oktober 1991 föreslår Alf Bande ett nytt format på tidningen, A5 istället för A4, och att den finansieras med annonser. Nummer 2/1992 är den första Nobelvännen i A5-format med annonser. Sidantalet var 16 och 9 annonser var införda.

Nobelvännen idag har samma format och utgivning och brukar innehålla 32 sidor varav 12 sidor upptar ett trettiotal annonser. Annonserna finansierar tryckningen och lämnar ett visst överskott eftersom alla artiklar tillkommer på ideell basis. Upplagan är 1000 ex och distribueras till alla medlemmar och till andra Nobel- och turistorganisationer. Tidningen finns också att tillgå på Nobelmuseet och biblioteket i Karlskoga samt på några andra ställen i staden.

Stående inslag har varit och är ”Ordföranden har ordet” och ”Museichefen har ordet”, även om det senare klickat en del den senaste tiden, kanske på grund av det som hänt på Nobelmuseet med chefsbytet och förändringar i huvudmannaskapet.

Fram till 1997 var Alf Bande den ledande skribenten i Nobelvännen. För denna insats fick han den 26 maj 1998 mottaga ett hedersdiplom formgivet av Sven Fransson. Jämsides med Alf Bande var Algot Holmström en flitig skribent under de första åren. Gertie Ågren skrev också många artiklar under tiden som museichef. Rolf Lindelöf var också mycket flitig med pennan under sin ordförandetid och även vid flera tillfällen därefter.

Samarbetet med Släktföreningen Nobel

Många av Släktföreningen Nobels medlemmar är även medlemmar i Nobelmuseets Vänner, som till exempel släktföreningens nuvarande ordförande Thomas Tydén, Falun. Hans företrädare Michael Nobel, som är ständig medlem i vänföreningen, har i många nobelska sammanhang besökt Karlskoga och Björkborn, både som föreläsare och som representant för Nobelsläkten.

Släktföreningen har inbjudits att delta i vissa resor och i Nobelvännen 2/1993 skrev Victor Nobel en engagerad reserapport från resan till St Petersburg.

Under Rolf Lindelöfs tid som ordförande bjöds hela släktföreningen hit och en hel busslast kom, guidades i staden och på Björkborn och åkte hem med goda tankar om Karlskoga. Av Carl Tydén, arkivarie i släktföreningen, får vänföreningen varje år släktföreningens årsberättelse och Carl informerar släktföreningens medlemmar om våra förehavanden i Karlskoga.

Besök av Nobelpristagare

Den 5 december 1991 föreläste Nobelpristagaren i litteratur 1983 Sir William Golding (Flugornas herre) på Björkborn. Arrangemanget ingick i jubileumsaktiviteterna  vid firandet av Nobelstiftelsen 90 år.

Samma dag besöktes Björkborn av de båda ekonomipristagarna 1973 Wassily Leontief och 1980 Lawrence R Klein.

Den 8 september 1993 besökte de båda litteraturpristagarna 1987 Joseph Brodsky och 1992 Derek Walcott Björkborn.

Vid firandet 2001 av Nobelprisen 100 år deltog Nobelpristagaren i medicin år 2000 Professor Arvid Carlsson i festligheterna. Han avtäckte repliken av tingshuset Karlshall i Tingshusparken och färdades i öppen hästvagn till Björkborn där han planterade en ek framför herrgården. Med på färden i hästvagnarna var landshövding Gerd Engman, kommunalrådet Margareta Karlsson och ordföranden i Släktföreningen Nobel Dr Michael Nobel.

Övrigt

I ett protokoll från 6 september 1989 diskuterades Bofors utökning av kanonmuseet och beslutade styrelsen framföra till projektgruppen att det inte får bli för mycket kanoner i omgivningen runt stallet. Så mycket som möjligt bör utställas inomhus.

Protokoll den 23 aug 1990: På uppdrag av Örebro läns turistråd har K-Konsult i Örebro fått i uppdrag att göra en utredning om framtida möjligheter för Alfred Nobels Björkborn.

Protokoll den 2 april 1991: Reino Hedman rapporterar om utredningen som inkluderade ett stort nybyggt infocenter vid den idag nedlagda brukshandeln.

Brev från Nobelstiftelsen och Stig Ramel den 15 april 1991: Avslag på ansökan om 200000 kr till musikpaviljongen, men köper träskulpturen av Alfred Nobel från världsutställningen i Sevilla 1992 för 50000 kr och placerar den på Björkborn. Den finns i laboratoriet.

Protokoll den 4 oktober 1995: Rapporterades om urpremiären på filmen ”Alfred” den 26 september 1995, 50 inbjudna gäster fick också se ”Alfred Nobel” öppna kvällen. I anslutning till urpremiären av filmen överräcktes blommor och tack till Gertie Ågren som gjorde sin sista kväll i Karlskoga före flyttning till München.

Den 20 september 2007, alltså nästan exakt 12 år senare visas filmen igen som en programpunkt i Nobeldagarna och 20-årsjubileet. Då inledde Vilgot Sjömans son Anders med att berätta sina minnen från filmens tillkomst. Han skänkte också de två böcker Vilgot Sjöman skrivit om Alfred Nobel till vårt referensbibliotek.

Vänföreningens dåvarande ordförande Rolf Lindelöf bidrog i hög grad till att en avgjutning av Nobelbysten på Björkborn skänktes till det nyuppförda biblioteket i Alexandria i Egypten och dess Nobelavdelning. Detta skedde under vintern 2002 för att vara på plats vid invigningen den 23 april, som dock kom att ske senare på grund av oroligheterna i mellanöstern. Vänföreningen betalade via Nobelmuseet  halva kostnaden och Scandinavian Committe den andra halvan. En mycket fin marknadsföring av Nobelmuseet i Karlskoga, som med en mässingsskylt på sockeln står som givare.

Inför 20-årsjubileet 2007 uppdrog vänföreningen åt Teaterföreningen Lyset och Peter Krantz att mot en ersättning av 20000 kronor skriva en teaterpjäs om Ragnar Sohlmans kamp för att rädda Alfred Nobels förmögenhet till Sverige och Karlskoga. Pjäsen blev en succé och gick för fulla hus under Nobeldagarna i september. En tanke är att pjäsen ska ges för skoleleverna i Karlskoga för att öka kunskapen om Nobelprisens tillkomst och Karlskogas roll i sammanhanget. Det förklarar också uttrycket ”Alfred Nobels Karlskoga” och ökar intresset för Nobelmuseet i Karlskoga. Karlskoga Folkhögskola var först ut och har redan visat pjäsen för sina elever.

Vänföreningen nu och i framtiden

Vänföreningens sätt att arbeta har förändrats under de gångna 20 åren. Med Nobelmuseets chef som sekreterare och kassör och senare verkställande ledamot i vänföreningen under de första nio åren fanns egentligen ingen skillnad mellan museets och vänföreningens angelägenheter.

I och med Gertie Ågrens avgång 1995 och Tina Svanberg-Lundgrens tillträde som museichef den 1 januari 1996 ändrades museichefens roll i vänförening till adjungerad ledamot. Idag är museichefen Elisabeth Röckert museets representant i styrelsen och deltar inte i besluten. Detta innebär att vänföreningen nu står på två egna ben och inte behandlar museets alla ärenden i sin styrelse, utan endast ärenden museichefen tar upp, där vänföreningen kan bidra med något. Och vänföreningens uppgift är densamma, att stödja museet och marknadsföra Alfred Nobel och Björkborn och inte minst att vårda den stora medlemskretsen med träffar, information, resor och evenemang. Det ska märkas att vara medlem i Nobelmuseets Vänner!

Sven-Gunnar Wall